Ända sedan jag varit liten har jag velat ha en "dvärgcollie". Det blev möjligt år 2001 då Zeke kom till oss. Han är min första egna hund och aldrig att jag skulle ha kunnat få en bättre! Zeke älskar att arbeta och även om han kan upplevas som aningens försiktig i vardagen så är han kaxig när det gäller träning.

Från att ha tävlat Flisa & Muffi till att börja tävla med Zeke har varit intressant. Zeke är mycket mer signalkänslig och snabbare än pudlarna. Man fick helt enkelt lära om sig själv lite om man skulle lyckas handla runt Zeke en bana.

Zeke gick snabbt upp i klasserna, det tog 3 måndader från första pinnen till sista. Det har haft både för och nackdelar. Under perioden som gick bra och han tog pinne efter pinne lyckades han även plocka en del cert, 2 i agility och 2 i hopp, sedan var det stopp. Verkligheten kom ifatt oss och diskningarna kom på löpande band. Det är givetvis självklart att man inte kan gå bra jämt, men det var lite retligt att det skulle börja gå nedåt precis innan sista certet. Under vintern 2003 hann dock Zeke mogna till sig och anpassa sig till klass 3 banorna och våren 2004 började det lossna för oss.

Även Zeke har hunnit med att delta på en del SM. Han var med individuellt och i lag på alla SM sedan -04. Någonting som jag har gjort med Zeke och som jag inte har gjort tidigare var att söka till agilitylandslaget 2005. Det var en kul grej att prova på, men varken Zeke eller jag är redo för en karriär i landslaget i dagsläget.

Förutom agility har Zeke provat på att valla, någonting som han tycker är jätteroligt! Han njöt verkligen av att känna kontroll och lyckas flytta på fåren, något som har stärkt självförtroendet. Nu, på senare dar, har vi även gjort en satsning på lydnaden. Vi tränar för fullt med förhoppning om en officiell debut någon gång under 2007. Annat som vi tänkt att prova på är viltspår. Eftersom Zeke är så pass lättmotiverad så tror jag inte att det kommer bli några problem med de här "nya" grenarna.

Senast uppdaterat 2007-07-13